hej svejs

I morgon blir det att träffa en logoped.
Vi får se hur det går =)

så har man varit uppe halva natten för att vi haft en rymling i huset =)
Ja ja han kom tillbaka hel så de var bra =)
Men arg har jag varit i dag,för tänk om lillen hadde vaknat å gått ut han åsså...
Mycket kunde ha hänt!
ja ja inget hände som tur var =)
Alltså de var T som rymde,å ko tillbax i vid 4-5 tiden...
Trött var han i dag...

Allt blir inte alltid som man tänkt!

Vi vänta,
Vi längta,
Vi drömde.
Till världen kom ett mirakel.
Allt var guld
Tiden flöt i väg,men stigen var gropig.
Inget blev som drömmarna visat.
Korthuset rasade
Men vårat mirakel var han ändå!
Trots att han suddat ut vår dröm och gett oss
en helt annan väg.
För oss han är och förblir vårt mirakel,vår guldklimp.
Han är unik!

Vi önskade oss ett barn,vi fick en underbar pojcke.
Vad vi inte viste var att han var speciell.
Inget man tänker på när man får ett barn.
Varför skulle något vara fel,sådant händer inte oss!
Men vi fick ett av dessa speciella barnen som finns på vår jord.
Att inse det för mig var inga problem,lite svårare för C och otroligt svårt för
nästan alla nära och kära.
Men hur skall man kunna få dom att inse att ingen av våra barn är så normala som man tydligen måste vara!
Våra barn är UNIKA!
Hoppas att dom också ser det en vacker dag.
inte för våran skull utan för deras och pojkarnas skull.
För pojkarnas skull så skulle det underlätta om dom närmaste kunde tänka på att Pojckarna kanske inte alltid hör eller förstår dom,att ljud av olika slag är jobbigga mmm
ja ja is inte skriva mer i dag men återkommer =)
natt natt =)

tyckte denna var bra..=)

Jag tycker verkligen om denna dikt!

Välkommen till Holland


Jag blir ofta ombedd att beskriva hur det känns att leva med ett barn med funktionshinder
- att försöka hjälpa människor som inte har gjort denna unika erfarenhet att förstå,
att föreställa sig hur det skulle kännas. Det är så här...
När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa - till Italien.
Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt:
Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig.
Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska.
Allt är väldigt spännande.
Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen.
Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet.

Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland."
"Holland?!?" säger du. "Vad menar du med Holland??
Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien.
Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien.
" Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna.

Det väsentliga här är följande:
De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar.
Det är bara en annorlunda plats.
Så du måste bege dig ut och köpa nya guideböcker.
Och du måste lära dig ett helt nytt språk.
Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött.

Det är bara en annorlunda plats.
Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien.
Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring...
och upptäcker att Holland har väderkvarnar...
och Holland har tulpaner.
Holland har till och med verk av Rembrandt.

Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien...
och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där.
Och i resten av ditt liv kommer du att säga
"Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var vad jag hade planerat".
Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna...
därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust.
Men...om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien,
kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella,
det väldigt härliga... med Holland.

© Emily Perl Kingsley, 1987.

hej hå..nu har det varit snöoväder å strålande sol,stora växlingar...
ha ha
Albiin pratar mer teckenspråk nu..go lillen...=)

Ja ha va händer här då...
har en liten envis son...oj va han har börjat testa oss...
så less på honoms skrik..mmm ja ja bra me humör iallfall...
får vara gla för de=)

Äntligen hemma =)
Jag och lilla A har varit på lassa sedan i söndags...=(
Suck å stön vad less jag blir...
Måste väl erkänna att jag tvivlat lite från å till på vad l sa men samtidigt så såg han väääldig frånvarande ut och skiftade färg och knepihop osv...
åsså hände nästan sammma sak på söndagen å då blev jag orolig...
vi for upp och har fått göra en massa prover osv..
på tisdagen säckade lillen ihop framför en sköterska och då insåg jag
nog att a har samma som storebror...
läkarna gav till oss som svar att det handlar nog om ep på lille A.
Jag frågade rakt ut om det e normalt att falla ihop som han gjort å nää de var de inte...så ter sig ett ep anfall...
så ja om han nu slutar andas så e det inte så farligt utan när krampen släpper så andas han igen...jaha vad man blev trygg att höra de då=( nja...
får se då vad stora killens prover (kromosom) säger...kanske har dom båda ett kromosomfel!
ja ja vi ser ju...
vi kanske får nå svra när dom e 18 eller så...
sköönt att vara hemma iallafall=)